Sen valet har vi i Centerpartiet diskuterat hur vi förverkligar vårt vallöfte
om BRA lekplats i centrala Älmhult. Till start har vi den redan inplanerad i
Älmhults Centrumplan, nu gäller det att få det att hända. Men HUR stor och HUR
bra – där kommer vi in på knivigheten med resurser. – Lekutrustning är dyrt -
visst har vi till en del i kommunens budget, men tänk hur mycket bättre det
kunde bli…

Så hur bra som helst att höra Thomas från IKEA säga på kommunfullmäktige i
måndags kväll att IKEA lägger till 50%!!! Såklart, även IKEA vill att våra barn
ska få leka mer!

Så låt oss satsa genom en lekplats som är:

Småländsk, Kreativ och För alla

- Småländsk: Lekplatsen är unik, den bygger på Älmhult, vår natur och våra
entreprenörer.

- Kreativ: Lekplatsen tar tillvara barnens naturliga nyfikenhet och
kreativitet
- testa, klättra, fantisera.

- För alla – centrum i Älmhult är en yta för alla – här samlas hela kommunens
invånare för att uträtta ärenden, enkelt att ta sig. Givetvis ska även barn med
funktionshinder ska ha kul på vår lekplats!

Jag ser framför mig ett koncept som kan bygga på det genuint småländska,
stenmuren, skogen, hagarna, djuren, småländska bord o stolar etc.
(kanske inspiration från de nya lekland IKEA har, som ju heter Småland, eller
jätte-trädgårdsmöblerna som Astrid Lindgrens värld har, eller lokala konstnärer
som är med…)
Snabbt, snabbt, låt oss ta fortsätta och än mer bli Barnens Älmhult!

Älmhult = Play

har en ide…. 

Och förresten, ibland har man som ny lite dålig koll på vad som redan är gjort i Älmhult. Och givetvis – med Centerpartiet som största parti så är det redan beslutat och påbörjat att kommunen ska växla över till miljöbilar. skönt va!

Men miljölistan är lång, och vi får fortsätta att kritiskt granska all verksamhet. Sopsortering och miljöbyggen är viktiga bitar som vi i C tar stegen vidare i nästa mandatperiod.

Älmhult är ju sk Millenniekommun, alltså jobba mot FNs 8 mål, bl a Hållbar utveckling. Så fint. Så det är dax att se till att bli verkligt konkret och jobba för miljön hela vägen ut. 

- vi har fortfarande ingen bra sopsortering hemma i hushållen! Alla måste ta sin plast, papper, metallförpackningar till återvinningscentralen själva. Det påverkar givetvis återvinningsgraden. Äldre har svårt att ta sig, och säkert åker en del som kan återvinnas direkt i soptunnan även hos andra. Dax att ändra på det! Se på hur t ex Osby kommun gör – där sopsorteras allt direkt hemma i hushållen. 

Och trädgårdsavfall – det får varje villaägare själv köra ut till tippen. Hur miljövänligt är det att ha alla pendlande med släp fram och tillbaka till tippen? Nej, gör som så många andra kommuner, ha ett kärl som töms regelbundet för trädgårdsavfall också. 

Sen har vi kommunens bilar. t ex hemtjänstbilarna. Ajajajaj. Inte många miljöbilar där inte. Finns det en endaste? Ändring – under nästa mandatperiod ser vi till att uppgradera varendaste en till miljöbil! etanol, el, gas – fixa det. 

Hur bygger vi i kommunen? Det finns så många bra forum för miljövänligt byggande. Bygger Älmhultsbostäder enligt de principerna? Eller andra byggen för kommunens verksamhet? Nej in te ida. Satsa på att Älmhult blir frontkommun med miljövänliga material och byggsätt till alla byggen. Och stötta de som vill bygga miljövänligt med råd från miljö och byggförvaltningen. 

Vet ni vad – mitt kära parti håller med mig i dessa frågorna! Så en röst för mig och Centerpartiet är säkraste kortet för ett miljövänligare Älmhult.

Det finns mycket jag skulle vilja skriva mer om, som vi talade om under intervjun – men käre journalisten John var ju smart och fick till en bra fokuserad intervju. 

Men mer sopsortering i hushållen, strandnära nybyggen och satsningar på mångkulturellt nyföretagande kommer jag att jobba mycket för – läs mer här på bloggen snart!

Dock, idag slår jag igen ett slag för 15-timmarsregeln….

Alltså, nu finns det möjlighet att ha sitt äldsta barn 15 timmar på förskolan om man är föräldraledig med det yngsta, eller om man är hemma som arbetssökande. Jättebra. MEN varför ska vi hålla en så stelbent regim att det blir svårt för många att kunna utnyttja den???

3 timmar per dag, 5 dagar i veckan gör vardagen onödigt uppsplittrad för barnen. För många barn hade det varit bättre att få vara på förskolan 2-3 dagar i veckan, längre tid. Då får de också fler dagar i lugn och ro hemma, samtidigt som de får längre sammanhängande tid med sina förskolevänner, och kan lättare känna sig som en del i kompisgemenskapen. 

Måltiderna på förskolan är en viktig utveckling för många barn, och den viktiga pedagogiska biten barnen får i den gemensamma måltiden och dess regler missar 15-timmars barnen helt. Många känner sig också utanför och ivägkörda när deras kompisar går och sätter sig för att äta, medan de ska gå hem.

Lösningen som en förälder berättat om på ”debatt Älmhult”, att helt enkelt hämta tidigare så barnet inte ser de andra barnen äta är ju helt absurd! Nej, öppna nu upp kära förvaltning, personal och politiker för flexiblare regler.

Våra omkringliggande kommuner lyckas minsann. Det är tydligt att detta är en viktig vardagsfråga för många barnfamiljer. Kolla bara facebook-gruppen ”Bättre service till 15-timmars barn i Älmhult” I dagsläget med 126 medlemmar!

ja, jag är fortfarande förvånad att vi behöver ha denna diskussion. Och ännu mer förvånad över att mina allianskamrater inom M o FP inte ser det som självklart att sträva efter lösningar som är så anpassade till familjernas behov som möjligt! 

Vi inom Centerpartiet ska alltid få till lösningar som tar ned besluten så nära den egna människan/familjen som möjligt, och detta är ju en klockren fråga där familjerna själva vet bäst!

Så sluta upp att omyndigförklara föräldrar och skylla på deras lathet (vilket jag tyvärr hört många gånger i debatten) det är verkligen inte det det handlar om, utan en vilja att få ut bästa möjliga vardagsupplevelser för sina barn. Och det är inte alltid att skjutsas fram och tillbaka i hets för några korta timmar alla dagar i veckan! Att få längre tid färre dagar i veckan måste bli ett alternativ – det ska vi se till. 

Låt oss LYSSNA och MYNDIGFÖRKLARA Älmhults småbarnsföräldrar!!!!

Vårens jobb tog upp lite väl med tid, så min härliga blogg blev lidande. Jag ska erkänna vad som hände! Som den ibland något förvirrade low tech internetanvändare jag är, så glömde jag lösenordet in hit. Och sen, visade det sig att jag glömt lösenordet till mailadressen dit bloggens lösenord skickades…. och ringa Telia tar tid…..så allt blev liggande en stund. LÖSENORDS-STRESS – IT-samhällets problematik…. 

Nu är jag tillbaka med fräscha krafter efter en härlig semester – vid havet, i skogen, plockandes blåbär, jordgubbar och svamp! Har börjat springa igen. Förra veckans morgonturer längs havet vid Kivik och Vitemölla var den bästa vitamininjektion jag kunde få. Det kalla doppet från piren som följde var himmelskt!!

Timothy har också taggat ner, vi har haft tiden att lyssna och verkligen vara tillsammans med honom, på ett helt annat sätt än de dagar som domineras av förskola och arbete. Nu är det en vecka kvar, sen ska vi tillbaka till jobb och förskola igen. Det ska bli roligt för oss alla – men visdomstanken jag tar med mig in i hösten är att ännu mer än tidigare se till att jag och Timothy, Mikael och Timothy får värdefull egentid där vi på vardagar och helger verkligen gör saker tillsammans. IHOP. LYSSNAR. 

Så jag ser på en balans igen – lagom mycket jobb, lagom mycket politik (VALDAX) och så mycket FAMILJ som möjligt  

Oj, nu kallar min härlige son – han vill visst va med mig

Bakgrunden är ju enormt trevlig, vi blir fler i Älmhult, främst barnfamiljer, och behöver fler förskoleplatser. Vad bra! 

Och ett stort uppdrag att lösa – hur ska vi annars kunna fortsätta att erbjuda bra levnadsvillkor för Älmhultsborna, barnen och familjerna?

Jag vill se fler privata alternativ, där man kan gå vidare med specialinriktningar. Fler uteförskolor, eller förskolor med utomhusinriktning, kanske inriktning mot mer kreativa aktiviteter (målning, hantverk), eller sport, eller teater, eller alternativ pedagogik. Det finns så mycket, och i grunden handlar det om att brinna för sitt kall och viljan att utforma en unik verksamhet för barnen. 

Här har vi idag så många skickliga pedagoger på våra kommunala förskolor. Jag är så glad varje gång jag upptäcker att min son upplevt något nytt, lärt sig något nytt, känt något nytt på sin förskola – genom interaktion med de andra barnen, och genom det skickliga lotsandet av förskolelärarna, och deras pedagogiska uppfinningsrikedom. Idag kom han hem och bubblade över när han skulle berätta om påsklunchen och vad de gjort när påskkärringen kom på besök. Många dagar berättade han om haren de följer i skogen, och allt de måste göra för att ta hand om denna. Tydlig och enkel pedagogik som bygger på upplevelser, som verkligen får barnen att förstå hur de ska agera i skogen. Till synes så enkelt, men egentligen så genialiskt. Det krävs engagerade och kunniga pedagoger för att få det att verka så lekande lätt få barnen att förstå vett och etikett i skog och mark. 

Steget vidare att att öppna dörren ännu mer, för ännu fler olika former och verksamheter i privat regi – då kan privat och kommunal förskola dra nytta av varandra och hitta nya ideer och former. 

Så, nu när nya platser behövs – kan det ske genom privata alternativ? Låt Älmhults kommun aktivt efterlysa privata entreprenörer för detta! Finns det förskollärare i kommunen som skulle vilja starta en kollektiv verksamhet? Finns det andra som brinner för förskolan och vill dra igång en privat förskola? 

Hitta nya vägar – de kompletterar de beprövade!

Det innebär absolut inte en nedvärdering av de befintliga skolorna, tvärtom, här kryllar av bra pedagoger och människor som kämpar för barnens absolut bästa. Det är ju tvärtom, med fler olika inriktningar och fler uppdragsgivare så kan vi skapa en dynamik och ett nytänk som alla skolorna kan dra nytta av! 

Det jag läst om Karl-Oskarskolan hittills verkar mycket positivt, seriös utbildning som finns på flera andra orter, bla Växjö och Ljungby. 

Kör på!

Vilken härlig dag i återvinningens tecken! Ja, och även i design- och heminredningens tecken! 

Vi tog en runda uppåt Växjö-trakten och besökte loppisar på vägen. Så mycket kul att se! Timothy, vår 2,5 åring har dragits med i loppis-vurmen, det är ju inte bara vi som får fynda, utan även han får välja ut någon gammal bil att införhandla som kan bli favorit under veckan som kommer. Mycket trevligare (billigare och mer resursvänligt än att besöka Toys´r us…)

Och även sambon och jag shoppade oss glada Vi hittade en industrilampa som senare visade sig ligga ute till försäljning på webben för 3 500. Det gav inte vi…. Och roligt att hänga med i antik-trenderna, där industrilampor ger en extra touch till inredningarna med sin grova industriella design. 

Och sen, motsatsen, det finaste lilla lapptäcke man kan tänka sig! För 50 kronor ska det få pryda gästsängen i min framtida sommarstuga.

hantverk för 50 kronor, så undervärderat!

Ja, mycket antikt idag. Så härligt att hänge sig åt vår hobby! 

jobb imorgon. god natt.

Att stå i vårt mörka hus ikväll och se ut mot de nästan helt nedsläckta hyreshusen var faktiskt lite mäktigt. 

- timmen fick mig att minnas veckorna efter stormen Gudrun. Då bodde vi på landet och hade under 3 veckor ingen el. Efter ett tag var den ständiga skymningen svår, man såg inte tillräckligt väl för att kunna städa upp (och hade inget rinnande vatten). Ständig eldning timmarna före och efter jobbet höll nödtorftigt värmen uppe, och matlagningen var efter ett tag inte så mysig i stearinljusens lågor. Så TACK för elen – fast vi bör tänka till kring vår överkonsumtion här – och VARIFRÅN elen kommer. 

Låt oss utnyttja det fokus miljöfrågorna får genom en sådan här manifestation och jobba vidare med mer konkreta förslag. 

Själv ska jag se över antal smålampor och lågenergilamporna här hemma. Hur kan vi se över belysningen i kommunen – att ha tillräckligt upplyst är såklart viktigt, men har det gjorts någon översyn om vilken typ av lampor som används och VAR det behöver vara tänt?

När det gäller lekplatser så behövs det naturnära möjligheter för barnen, men även roliga områden för dem i den centrummiljö som ska bli bättre i Älmhult. Jag vill se ett centrum i Älmhult där inte torget längre är en öde plats med prydliga planteringar utan liv utan ett ställe som sjuder av liv, där olika generationer möts naturligt genom allt som försiggår där – torghandel, uteserveringar, lekmöjligheter för barnen och avslappning för de äldre (kanske boule?)

Så en central lekplats är en av utgångspunkterna för ett levande centrum där människor kan mötas. Låt det flankeras av fikamöjligheter och mer aktiv park med kanske boulebanor till exempel. Så blir torget en naturlig samlingsplats för aktiviteter, istället för att man ska ta sig bort från centrum. 

I helgen var jag i Stockholm och gick runt på stan. Så härligt att under stadspromenaden kunna ta en lekpaus i den härliga lekplatsen vid Klarakvarteren på söder, mitt i stan! Min son fick springa av sig och ha roligt, och vi fick tid för planerade inköp. 

Att skapa miljöer för barn i Centrum, med centrala lekplatser öppnar upp för mer levande miljö även inne i Älmhult – där folk kan opretentiöst mötas på väg till och från olika ärenden. Sedan behöver vi skapa ännu bättre möjlighetet för naturupplevelser – men det står inte i motsats till vartannat. 

När vi planerar nytt centrum för Älmhult – låt oss sätta MÖTET i fokus – Älmhults centrum ska vara en naturlig mötespunkt med sociala miljöer – inte prydliga planteringar och gator där biltrafik och parkeringar dominerar!